onsdag 13 augusti 2014

Det tar lite emot

Det är nog mer än ett år sedan jag slutade sticka på makens tröja. Den blev helt enormt stor. När jag tittade närmare på mönstret insåg jag att det nog var från det ljuva åttiotalet när tröjorna var lätt oversize.

Eftersom jag är ekonomisk lagd, och väldigt gärna vill sticka en fin tröja till maken med garnet ska jag nu riva upp hela härligheten. Jag känner ett stort motstånd. Riva upp,linda, blöta, låta torka, nysta.... Det är mycket roligare att sticka!

2 kommentarer:

Cecilia sa...

Och dessutom är det ju så fint, det du stickat! Alltid värre att repa upp då! Långt har du kommit också. Men det är som nästan allti helt rätt att repa upp, ingen idé att avsluta när man vet att det ät fel på något sätt som man inte kan förbise.

Monica sa...

Tack, det blev faktiskt fint. Men maken skulle troligen drunkna i den...